Klicka på "Inlägg via RSS"
Du får upp en gul ruta.
Tryck på den sista texten "Prenumerera på denna feed"
Då kommer det upp en liten ruta.
Tryck på "Prenumerera".
Här nedanför är länkar till olika tidningars senaste kultur/boknyheter. Länkarna uppdateras automatiskt med tidningarnas nyheter. När du klickar på dem kommer du till tidningen. För att komma tillbaka till Ulleruds Värld måste du sedan öppna sidan igen.
Recension mars 2023 av "Vem pep?" i nr 2 av tidningen Kattliv
Ukrainas fredliga flagga. Sädesfält under blå himmel. Som på en söndagspromenad här i Skåne. Måtte galenskapen vara över innan hela landet ligger i ruiner. Känner med alla dess kämpande människor.
Jag har äntligen hunnit läsa och fått iväg korrektur till tre e-böcker! Det är mina tre ljudboksdeckare som nu även ska bli e-böcker. Tydligen är det inte helt ovanligt att man tittar i e-boken samtidigt som man lyssnar på ljudboken. Det var en nyhet för mig och jag är glad att mina lyssnare får den möjligheten. Nu blir det spännande att höra när de kommer ut.
Min roman Dekahebdom eller Fredagsbagateller i Missenträsk, som handlar om tio pensionärer som rymmer till Missenträsk, finns redan som både ljud- och e-bok. Och som pappersbok också, för oss som föredrar det.
Någon kanske frågar sig vad en ekfras är? Det gjorde jag, första gången jag hörde begreppet. En ekfras är ett skrivet verk som beskriver ett annat konstverk.
Dalis målning är gjord 1947 och inspirerad av USAs kärnvapensprängningar på Bikiniatollen 1946 – 1958. Huvudön, Bikini, blev känd på grund av sprängningarna. När en minimal baddräkt lanserades samma år fick den därför namn efter ön.
Salvador Dalis målning från 1947 ”Three sphinxes of Bikini”
När nornorna slutat spinna
Himlen över mig är grön, märkligt grön, vackert grön, smaragdgrön, giftgrön. Den smälter över i gult, som den heta sanden under oss. Där framme skymtar blå bergstoppar men de är långt borta och vi är här, stelnade på rad efter varandra.
Våra huvuden med halsarna
vilande i sanden. Över Sulamits smäckra nacke svävar håret som en askgrå
hjärna. De spröda, röda korallerna vilar som ett halsband. Eller är det huden
som brinner, smälter och rinner bort från hennes kropp, under sanden? Vi ska
stiga som rök i luften, i molnet ligger man inte trångt. Lugnt ser vi framåt.
Allt har redan hänt. Solen är på väg ner och kastar långa skuggor av våra
huvuden. Halsen framför henne har kluven stam men trädkronan är ännu grön. De
är sköra, växterna. Godtrogna.
Mellan dem ser jag
det ledande huvudet som en grå svamp uppburet av en stark nacke. Det är långt
borta, jag skymtar det bara. Ser att det är på väg. Det vill ta sig vidare,
vill sprida sig överallt, vill täcka hela jorden i vit, ren aska. Det nynnar
beslutsamt för sig själv. Kriget är slut. Oron är över.
Som sfinxer, med
kropparna begravda i sand, ställer vi frågan till Gudarna: ”Vilken varelse
går på alla fyra på morgon, på två ben mitt på dagen, på tre ben på kvällen och
ju fler ben den har desto svagare är den?”. De svarar: ”Den enda varelse som
tror att hon är Gud.”
Jag tittar upp och
ser ett mörkgrönt moln sakta sänka sig och kväva allt liv. Silencio.
Nu är nästan allt inlämnat till mina kurser vid Linnéuniversitetet: Att skriva barnlitteratur och Att skriva filmmanus. Återstår en läsrapport som inte är lika rolig att skriva som manustexterna men obligatorisk. Sedan är det sommarlov!
Jag har nog aldrig längtat så mycket efter det som i år. Det har varit fantastiskt mycket att göra detta år på redovisningsbyrån. Jätteroligt förstås! Önskar bara att universiteten haft vett att inte lägga inlämningar under bästa deklarationstid … Tack och lov för byråanstånden, som gör att inte allt ska in 2/5.
Inga sommarkurser i år. Kanske blir det tid att skriva fler veckotidningsnoveller? Idag kom brev från Allas med nr 22, där är ett av mina tidigare alster återtryckt. Man får bara betalt en gång men det kvittar: glädjen över att de tycker texten är bra och över att se den med en ny illustration är värd en hel del!
Innan sommaren kommer Kristi Himmelsfärds helgen – hoppas alla får en skön sådan!
Det är inte många som lyckas försörja sig på sina böcker. Jag gör det definitivt inte. De flesta kombinerar med ett annat arbete, inom skrivande eller något helt annat. Ett sätt att få in någon tusenlapp är att skriva veckotidningsnoveller. Det har inte blivit tid till det så ofta för min del men denna veckan är min novell Maskrosvin med i Hemmets Veckotidning.
Att höra sin egen text uppläst av någon annan är en fantastisk upplevelse. Det vet alla som första gången lyssnat på en ljudboksinspelning av sitt eget verk. Nu får alla Stockholmare chansen att uppleva det. Vinnarna får dessutom ett arvode på 1.000 kronor.
Hoppas fler stadsbibliotek landet runt följer efter denna bra idé!
Eftersom jag har en redovisningsbyrå är det just nu årets högsäsong. Bokslut, årsredovisningar och deklarationer för både AB, enskilda firmor, föreningar och något enstaka kommanditbolag.
Därför önskar jag en trevlig Valborg och drar mig tillbaka till siffrorna.
”Trilogin är trevlig, särskilt om du tycker om pusseldeckare och lite kortare berättelser. Med alla ingående detaljer som trots allt finns i de här kortdeckarna skulle det inte förvåna mig om trilogin blir film.”
”Likbilsmysteriet är den mest morbida ljudboken i trilogin. ” ”Det piggar också upp i mysiga kortdeckare som den här, att mysigheten understundom får slagsida.”
Recensenten tycker det är synd att det inte även finns e-böcker i samma utgivning: ”Det är alltid fint att kunna växla till e-bok och bläddra tillbaka, läsa hur personer och gatunamn stavas etc. Eller om jag förlorar koncentrationen på grund av bullrig omgivning, som det kan bli när en åker tåg eller buss.”
Och här kan jag lämna ett glädjande besked: e-böcker för hela trilogin om Lillemor Stenlund är på väg!
Med en bild på Catharina, min dotter och illustratör till senaste omslaget, och hönan Tegnell önskar jag alla en rofylld och glad påskhelg med precis så mycket eller litet skrivande ni önskar. Kram!
Idag var ”poeter mot krig” recenserad i Helsingborgs Dagblad av Ann Lingebrandt under rubriken ”Kan poesin hjälpa oss hålla känsligheten levande?”. En läsvärd text som jag tycker förstår och uppskattar både bokens syfte och framtagning. Hon lyfter också fram några av bokens texter och det faktum att flera av författarna är kända poeter.
Hon konstaterar ”En dikt kanske inte förändrar någonting i stort, men jag tror att den, åtminstone för en stund, kan förändra den som läser. Hålla människan inom oss vaken” och visst är det väl så.
Jag hoppas många ska investera in den lilla skriften så att det blir ett behövligt bidrag till Röda Korsets arbete i Ukraina.
Lillemors deckarserie har hittills kommit ut i tre romaner där hon löser ganska omfattande brott. Men Lillemor gillar gåtor i alla former och de flesta av hennes fall är faktiskt i mindre skala. Små vardagsgåtor. För henne är varje mysterium lika spännande. vare sig det är kronjuvelerna som stulits eller en lussekatt. Det som lockar är hur svårlöst det verkar vara.
Ett av hennes mindre uppmärksammade fall kom nyligen ut i nättidningen Dast Magazine, som är specialiserat på just deckare. Det heter Karpmysteriet och utspelar sig på hösten, när kantarellerna börjat titta fram. När grannens fiskar en efter en försvinner från dammen får Lillemor ett problem att lösa.
Karp. Bild av FranzW.
Kanske vore det idé med en bok för de kortare texterna också. Flera är ganska långa, som en kort roman eller väldigt lång novell, medan andra är mycket korta, som karpmysteriet.
Hur det gick för karparna? Det avslöjas här: http://www.dast.nu/novell/karpmysteriet
