En konstupplevelse som jag kan rekommendera är Wanås slott. Åk hit en solig dag (det ligger i närheten av Kristianstad) och njut av konstutställningar både inne och ute och av en ljuvlig atmosfär.
Själva slottet är en borg från 1400-talet som ligger mitt i gerillaområdet från snapphanetiden. I parken finns en 500 år gammal ek, fullt levande och enorm, i vilken fienden hängdes. Men det är inte slottet man kan se, mer än på avstånd, utan alla de gamla stall och lador som numera rymmer konst och, framför allt, den enorma parken. Egentligen ska man kanske snarare säga skogen.
Konstutrymmena är luftiga och innehåller precis lagom litet för att kännas lättsamma för alla åldrar. I den första finns en shop och kunde man också testa att måla själv med en speciell teknik där byttan med färg fås att sjunga. Här fanns också originalmålning till boken ”Kor kan drömma”. Mer om den kommer i ett senare inlägg!
Vad kan finnas i denna lilla jordkällare med galoscher måntro?
Jo ett rum som är helt upp och ner!
I parken möter oss först Yoko Onos Wish Trees. Det är två rader med äppelträd och här finns också adresslappar, pennor och snöre där man kan skriva sin önskan. Sen hänger man upp den i önsketrädet. Önskningar från alla hennes träd världen över sköras och sparas i Imagine Peace Tower på Island.
I början av park/skogen möter oss träd med fullt av gungor. Vissa kan man gunga på och andra hänger alldeles för högt upp. I träden finns också enorma, röda bollar. En stenmur startar bredvid och löper sedan diskret genom hela skogen. I den finns stenar med inhuggna meddelanden. Faktiskt är det mesta mycket diskret här i skogen, det passar in så väl.
En dunge med solljus. Eller är det verkligen solen som lyser så starkt?
Ett litet hus. Men….hur kommer man in? Dörr och fönster är jättesmala. Där inne lyser det och en röst mässar på engelska, som i en kyrka. Men vad i all sin dar säger han?
Inne i skogen hör man plötsligt någon som ropar ”mamma!”. Man ser sig omkring, där finns ingen. Så kommer det från ett annat håll ”mamma!”. Från många håll, lite då och då. En gång tror jag det var ”pappa”. Är det barn som trollen rövat bort kanske?
Ytterligare en installation av Yoko Ono. Testa om man kommer närmare himlen på den högsta stegen! Den minsta är vara en decimeter hög.
I slutet av skogen, vid sjön, har man tänkt på besökarna för här finns bänkar. Men de är lite konstiga och det går bara att sitta på ett fåtal:
En plats jag kommer att besöka igen, rekommenderas!
Stor och fri parkering. Man kan antingen sitta på gräset och äta medhavd matsäck eller äta på restaurangen. Konsthallarna och restaurangen var öppet till 17 medan parken var öppen ända till 19 när vi besökte den. De hade tänkt på besökarna, det fanns en kvällsöppen toalett vid parkeringen…
En kommentar till Wanås