Hundra år, kan man hoppas på att bli det? Då kanske man äntligen kan hinna skriva klart alla halvfärdiga romaner, påbörjade faktaböcker, ideér till barnböcker? Om nu hundra år räcker, kanske behövs det mer?
Journalisten Henrik Ennart har skrivit en bok om åldrande och upptäckt ett område i Sverige där folk blir äldre än genomsnittet. Åldrandets gåta heter boken. Intressant, tydligen finns sådana här områden lite här och var runt vår jord. Blå zoner kallas de. De är inte så många, verkar ha varit fem tidigare, så att Sverige också har en blå zon är ju fantastiskt. Människorna i de blå zonerna blir inte bara äldre utan är dessutom lyckligare.
Det lär vara en man vid namn Michel Poulin som ”döpte” de blå zonerna. Denne belgare verkar dock väldigt anonym om man googlar på honom, nämns främst i svenska tidningar och blogginlägg rörande denna bok. Man jag antar att alla kollat sina källor på annat sätt? Lite misstänkt dock att alla formulerar sina inlägg på exakt samma sätt…
Zonerna sägs i alla fall vara: Okinawa , Japan, Sardinien, Italien, Nicoyahalvön, Costa Rica. Ikaria, Grekland. Loma Linda i Kalifornien, USA (men där är det bara Sjundedagsadventisterna som omfattas, kanske bara bor sådana där?) .
Var ska man då bo om man ska bli hundra år i Sverige? Jo, norra Skåne eller södra Småland. Själv har jag bott i bland annat Värnamo och bor nu i Skåne men tyvärr inte rätt del. Är man kvalificerad till att uppnå hundra år då måntro? Markaryd hade kanske varit bättre, ligger mitt i zonen. Ingen vet egentligen vad det beror på att folk blir äldre här. Gener, kost, luften, VAD? Måste man leva hela sitt liv i zonen eller kan man få några år extra om man bott där ett tag?
Gamlingar på hundra år som intervjuats i pressen har verkat väldigt pigga och hänvisat till att de är igång och ser positivt på livet. Det tror jag på, röra sig lagom både fysiskt och mentalt och vara positiv. Så många böcker man skulle hinna skriva på hundra år!