Idag släpps ännu en antologi där en av mina texter har välkomnats in i värmen.
Föreningen Liv i Sverige fyller 40 år och firar detta genom att ge ut textsamlingen Vi planterar där vi står. Den innehåller 40 texter, som alltid för Liv är det verkliga upplevelser som beskrivs, inte fiktion. Verkliga delar av livet. Mitt bidrag heter ”När ångan upphör” och handlar om just det, när orken sviker.
Så här skriver bokens redaktör Ingrid Sjökvist, som även är föreningens ordförande, om Vi planterar där vi står :
»Det är nog onödigt att vända sig själv ut och in, när vi i själva verket innehåller allt vi behöver. Bara vi får den jordblandning som är genuint god för våra själskärnor.« Så skriver Emeli Voine i sitt bidrag till den här boken. Att den ges ut beror på att Liv i Sverige i år fyller 40 år. Det ville vi fira och efterlyste livsberättelser på temat »Plantera där du står«. Vi frågade: Vad ta¨nker du om framtiden? Hur a¨r livet just nu? Hur var tiden hit? Samma frågor som vi ställde oss själva å föreningens vägnar. Vi fick in många texter och valde ut 40 av dem. 40 år, 40 texter. Resultatet blev en bukett i de mest skilda färger: vardagsskildringar från både land och stad, från dåtid och nutid, av kvinnor och män, unga och äldre. Om förälskelser, om flytt både från och till Sverige, om förhoppningar och oro för kommande generationers liv. Och mycket mer. Som förväntat har pandemin fått färga en del av innehållet.Vår äldste medverkande lovordar i sin text berättandets kraft. Vi instämmer och hoppas att boken ska inspirera och öka intresset för livsberättelser.