Motion är viktigt, det vet alla. Jag är inte så mycket för skidåkning, bollsporter, träningspass eller joggning. Skytte var jag intresserad av en gång i tiden men det räknas ju knappast till motionssporterna.
Men jag har funnit min favoritmotion. Jag går. Helst ett par timmar varje dag. Är det stavgång? hör jag någon undra. Ja, det kan man väl säga. På mitt sätt är det stavgång. För varje steg jag tar kommer en ny stavelse i min hjärna (det måste vara synapserna som njuter av den friska luften) och på en promenad kan ett helt kapitel växa fram. Eller en synopsis. Eller en karaktär. Eller kanske ett rim som har bråkat innan.
Alla som skriver borde ägna sig åt stavgång. Utan stavar – med stavelser.
2 kommentarer till Stavgång