Det finns gott om skog här. Glesare än före bränderna, tyvärr, men ändå mycket. Man kunde tro att det ”bara” finns djur, bär och svamp att upptäcka i skogen men då tar man fel. I denna rapport och i nästa ska jag berätta om vilka märkliga saker Härjedalens skogar gömmer.
Här finns Sveriges mitt. Jodå, så är det. Men i denna del av landet är man inte lika snar att slå sig för bröstet och basunera ut. Här får turisten jobba lite för att hitta attraktionerna. Sveriges mitt skulle finnas här, det hade vi läst.
Vi körde genom en gård som delades av vägen. Övergångsställe för höns sa skylten och det var inte något skämt.
Vi körde på vägar som blev allt mindre och förundrades över den uteblivna skyltningen. Varför skryter de inte som normalt folk?
Till slut fann vi en en liten skylt vid en liten minimal och otrafikerad grusväg:
Vi gick in i skogen på en stig som knappt var märkbar men desto vackrare. Mossor och lavar. All renlav som säljs till adventsljusstakarna måste komma härifrån!
Att någon annan varit här nyss framgick. Men vem? Vi gissade på något hjortdjur.
Vi gick och gick.
Ungefär så här ser det ut i Sveriges mitt och det känns väl rätt okej och representativt för vårt land, eller hur? Stort, vidsträckt, enkelt men vackert, ganska gott om plats.
I nästa rapport berättar jag om ett annat skogsfynd.
Här finns tidigare rapporter:
Rapport 2: Jänspers i Överberg
Rapport 1: Djurens Dag