Jag läser på Nordiska muséets hemsida att ordet påsk kommer från hebreiskan. När judarna efter fångenskapen hos Farao äntligen blev fria skedde det genom att Jahve, judarnas gud, hemsökte egyptierna med flera olyckor. En åtgärd var att döda alla förstfödda gossebarn i Egypten. Men för att detta inte skulle drabba de judiska gossebarnen samtidigt uppmanade Jahve dem att offra lamm och bestryka sina dörrar med blodet. Då kunde mordängeln se var de bodde och gå förbi, skona = pasach dem. Därav kommer den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Tänk, skulle Gud ha en mordängel?
Men den kristna påsken firas inte till minne av uttåget ur Egypten, det är Kristi uppståndelse den skall påminna om. Påskriset har gamla anor. Det hade inga fjädrar förr utan var avsett att slå varandra med för att påminna om Jesus lidanden. Men då talar vi 1600 tal.
När jag var barn och ung var långfredagen en helt stängd och väldigt tråkig dag. Faktiskt även senare. Vi dristade oss att åka till Väla köpcentrum en långfredag i början av 90 talet, för att köpa påskris, och hamnade på Helsingborgs Dagsblads framsida under en rubrik som talade om att vissa firade påsk i Väla Köptempel. Då kändes det lite pinsamt, idag hade HD knappast drömt om att göra ett sådant reportage.