Research och djurhjälp på samma bräde

Det börjar dra ihop sig till researchresa. Denna gång till Polen och bland annat Stettin, där en av mina romankaraktärer tillbringade en månad innan han flögs till fronten vid Leningrad för många år sedan. Då låg Stettin i Tyskland, numera ligger Szczecin i Polen. Ett stipendie har bidragit till att jag kan göra denna resa, tack för detta Helge Ax:son Johnsons Stiftelse. Att få se de platser där en berättelse utspelar sig är oerhört givande, för att inte säga nödvändigt, för att kunna skriva på ett sätt som blir läsvärt. Mycket ändrar sig förstås under 70 års tid men mycket är också lika.

Resan till Karlskrona, där färjan avgår, kommer också att vara värdefull. Två katter, Leon och Månz, har ansökt om lift via Kattkommando Syd från sitt nuvarande hem där de inte längre kan bo kvar till ett nytt hem i Blekinge. Vilken tur att det finns engagerade människor som ser till att utsatta djur kan omplaceras! Då hjälper man gärna till när det går. Baksätet var ju ändå tomt. Det blir säkert en spännande resa, först för de bägge unga kattkillarna och sedan för oss.

Även utan resor kan man researcha och medan jag skriver den pågående romanen känner jag ibland att researcharbetet tar mer tid än skrivandet. Inget fel i det, man lär sig oerhört mycket. Och det är viktigt när en verklig historisk tid ska skildras att inte göra några fadäser. Internet är fantastiskt för detta och nyligen fick jag stor hjälp genom nämna ett problem i bloggen – strax svarade författarvännen Tora Greve  som liksom min huvudperson är från Norge och som hade minnen från julskyltningen där efter kriget! Det var en stor hjälp, google hade övergivit mig helt med mina frågor. Tack för det Tora!

När jag fortsatte söka efter svenskt fyrtiotals- godis, att skylta sockerbageriet med, skrattade jag gott. Innan jag fann en riktigt bra sida med foton fick jag upp en sida med “gammaldags godis”. Det visade sig vara riktigt, riktigt gammalt. Om man är trettio år eller yngre. Det var nostalgiska märken från 1990-talet …

När det gäller godiset på 40-talet var väl inte allt riktigt comme il faut.

Finn fem fel

Finn fem fel

Idag hade man valt både andra bilder och andra namn på lakritskolorna. Men detta var den tid när Pippis pappa var på Kurrekurredutt ön och kanske ska vi glädjas åt att vi åtminstone på några fronter tänker till mer även om vi fortfarande har lååååångt kvar.

Det här inlägget postades i #Blogg52, Blogg, Hjälpa andra, KKS (Kattkommando Syd), Research, Resor och andra länder och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.