Lånade ögon

Nu läser jag kurslitteraturen inför höstens utbildningar i kreativt skrivande och fantasy vid Linnéuniversitetet. På morgonen tar jag, utan att väcka katterna som sover på mina ben, boken från sängbordet, stoppar extrakudden under huvudet, sätter på glasögonen och läser tips och idéer. Det är ett mysigt sätt att börja vara nyttig utan att ens behöva gå ur sängen. Ibland, när jag kommer till något extra tänkvärt, lägger jag ner boken, blundar och försöker överföra idéerna till mitt pågående projekt. Fungerar fantastiskt bra och gör dessutom att jag redan är inne i berättelsen när jag når datorn och slipper den långa startsträckan. Den där som gör att man först ska kolla mail, facebook, städa lite, lägga in en maskin tvätt, betala räkningar eller vad man mer kan hitta på för att skjuta det svåra men efterlängtade skrivandet framåt.

the-creative-writing-coursebook

the-creative-writing-coursebook

Just nu är det denna bok jag inspireras av. Den innehåller väl inte några revolutionerande nyheter men många författare som lägger orden på olika sätt när de berättar om saker som jag ibland redan känner till men glömmer och behöver påminnas om. Det finns också en hel del övningar.

Att gestalta, att se världen genom sina gestalters ögon, är en av de fascinerande sakerna med att skriva. Det är också en del i skrivandet som jag upplever att man ständigt kan vässa till och göra ännu bättre. Just nu ser jag ett enormt fartyg som ska ta mig ut i världen, för första gången, i mitt sextonåriga liv. Jag är pojke, året är 1942. Hur tänker jag då och vad ser jag? Knappast samma saker som en tant på över 60 som har rest runt sedan nästan 50 år och som har facit till vad som hände under kriget. Jag blundar och försöker se det han ser, känna lukterna, känslan av – ja vad? Äventyr, frihet, spänning, ansvar kanske? Han ska få en uniform, den känslan kan jag nog leta fram någonstans bland mina egna erfarenheter från tidigt 80-tal.

Det är fantastiskt att få uppleva världen genom lånade ögon och det allra märkligaste är nog känslan när man plötsligt förstår varför personen gjorde som hen gjorde. Vilken resa det är att få skriva!


Det här inlägget postades i Författa och marknadsföra, Romaner och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lånade ögon

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.