I måndags var det deadline för inlämning av 10-15 sidor på min roman om Lauritz, 15 år, under andra världskriget och jag hade inte hunnit skriva någonting nytt. Därför blev det en ledig fredag, bara för att skriva.
Jag höll mig nästan helt från FB. Tog en snabb titt och blev genast hotad med Ludenben (troll, från barnboken om Petter och hans fyra getter) av en omtänksam vän. Så jag satt faktiskt vid datorn från tidig otta till sen kväll, endast med avbrott för frukost vid lunchtid. Det var svårt att komma igång. Skriva det första. Jag testade med att först göra ändringarna i texten från förra responsen, det kan vara ett bra sätt att hitta tillbaka. Brukar hjälpa, gjorde det inte nu. Då testade jag nästa knep, att researcha. Funkade bättre, jag hittade en tråd och till slut, efter ca tre timmar kom det typ tre meningar.
Det blev inte tio sidor den dagen, bara tre och en halv. Men farten kom upp och kvällen efter var jag uppe i fjorton sidor, trots att det även blivit lite städning och inköp. På söndagen och måndagen hade jag lätt kunnat fortsätta skriva men tyvärr var det sista dagen för andra åtaganden så jag fick ratta pennan åt annat håll.
Nu vill det till att inte vänta lika länge innan jag fortsätter!
Har dessutom två nya projekt på gång: en barnbok där illustratören är den som tagit initiativet och har berättelsen och en framtidsnovell om flykt och främlingsfientlighet.
4 kommentarer till Hur det gick med min skrivarfredag