Coventry

Jag har tillbringat en långhelg i Coventry med utflykt till Stratford on Avon. Det var min födelsedag i lördags och eftersom dottern, Catharina, är utbytesstudent ett halvår i Coventry kändes det som ett bra ställe att fira på. Hon och Mathias, hennes man, hyr ett rum hos ett musikerpar och det var trevligt att få hälsa på dem också. Och Amber, deras hund, som nu är Catharinas skolprojekt. Hon ska göra en bilderbok och den kommer att handla om Amber. Fotot är från deras fantastiska lilla trädgård i ett likaledes fantastiskt litet hus. Portklappen var en fladdermus och det var bara början …

Amber och jag

Vi fick förstås besöka platsen där boken om Amber ska skapas: Coventry Universitys fakultet för Arts and Humanities och Catharinas arbetsplats i densamma.

Utöver universitet har Coventry två kända företeelser. Den ena är katedralen, som jag såg för första gången för sisådär 40+ år sedan. Det finns egentligen två katedraler, en ny och en gammal. Det jag menar är den gamla, den som tyskarna bombade under kriget. Den har ett kors i sitt trasiga kor. Ett kors gjort av sönderslagna bjälkar. Father forgive, står det. Så står det också i den katedral i Berlin som bombades sönder och samman av de allierade under samma krig. Father forgive, med ett kors gjort av sönderbrända spikar från Coventry. Jag såg den första gången för 20 år sedan och förstod genast kopplingen. Det var starkt.

Det finns fler kyrkor i Coventry. I denna verkar man ha glömt att montera in klockan. Tusan också. Ska vi hänga den utanpå? Ja, det får vi göra.

Det fanns ju också en ytterligare sak staden är känd för? Någon som vet? Lady Godiva! Damen som red omkring naken för att få maken att minska skattetrycket, och som enbart sågs av peeping Tom. Hon står staty på torget och finns i flera konstverk på Herbert museum.

På detta museum såg vi också en installation som kändes synnerligen aktuell, nu när det förekommer skrämmande clowner och dessutom är Halloween:

En annan plats som verkligen var värd ett besök var Fargo. Inte Wells Fargo (om nu nårpn minns det) utan Far Gosford Street, med sin hippiemiljö och som just denna dag hade en vintage marknad. Vi fann en liten, ilsken Bonnie katt. Exakt likt det original vi har hemma. Ser du henne, mellan väskorna?

Nu råkade det ju dessutom vara min födelsedag och vi firade den på Cosmo, som har mat från hela världen. Buffé. Detta är min bufféefterrätt. Jaja, jag vet, det är mycket, och det mesta bara testade jag. Men är det ens födelsedag så är det …

På denna helg hann vi även med en utflykt till Shakespeares födelsestad Stratford upon Avon som ligger ganska nära. Fullt av gamla korsvirkeshus och roliga butiker. En julaffär kunde jag förstås inte motstå och sedan fann jag Blå Korset, som hjälper alla sorters lidande djur. De hade mycket att sälja (alla böcker … billiga och gamla och underbart fina … men tunga) Men vad passar bättre än att omplacera nallar!

Nä, nu är det dags för en öl! Vi år lunch varje dag på pubar och alla var lika fina och traditionella. Denna från 1500-talet:

Och ett återhopp till denna från Coventry, bara för att visa de fantastiska skorstenarna (som Ambers matte minsann gjort krukor av)

Åter i Stratford! På MAD fanns fullt av fantastiska mekaniska maskiner:

Och sen hittade vi en antikvitetsaffär … Vad vi köpte vågar jag knappt säga men vi fick lägga ihop varenda penny vi hade i kontanter (här dög inte kort!) och få några pund rabatt för att klara investeringarna. Det var två föremål och de finns på disken på fotot. Den ena hade, synnerligen opassande, placerats bredvid en staty av Hitler …

Efter en långhelg, fredag-måndag, var det dags för hemresa. Många minnen rikare och med många tack till Catharina och Mathias.

Nej, nej. Vänta nu. Jag glömde ju bilden från katedralen av den lilla ekorren. Hoppas snart få komma igen!