Den poet, konstnär, sångare som jag minns som skapare av min barndoms sommarmusik var Carl Anton. Nästan varje gång jag ser en maskros tänker jag på hans sång Maskros och tjärdoft och svävande, fria måsar för tankarna till Överbyvals.
I dag fyller mannen som tonsatte somrarna från mitten av 60-talet 80 år. Grattis!
Maskros & tjärdoft – Carl Anton (Axelsson)
Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut..
Men det är så skönt att sitta och minnas små solar i gräset, när sommar’n är slut.
För hela året drömde jag. om vår korta sommar drömde jag.
För hela året drömde jag. om vår korta sommar drömde jag.
Och äntligen kom den och jag fick rå om den. Då gömde jag, små sommarminnen gömde jag: Maskros, som tändes i solen, som brändes, gömde jag.
Jag målade våran brygga med tjära, fast det finns impregnering av modernare sort.
Men det luktar så gott, när man kommer nära och den doften behövs, när sommar´n är kort.
För hela året drömde jag. Om vår korta sommar drömde jag.
Och äntligen kom den, och jag fick rå om den. Då gömde jag. små sommarminnen gömde jag: Tjärdoft, som kändes i solen, som brändes, gömde jag.
Och jag gjorde en liten visa att sjunga, när sommarens båtar glidit förbi och isarna ligger tjocka och tunga.
För visor kan längta och längtar gör vi.
Och hela året drömde jag. Om vår korta sommar drömde jag. Och äntligen kom den och jag fick rå om den, då gömde jag, små sommarminnen gömde jag: maskros, som tändes och tjärdoft, som kändes, gömde jag.
Och hela året drömde jag. Om vår korta sommar drömde jag. Och äntligen kom den och jag fick rå om den, då gömde jag, små sommarminnen gömde jag: maskros, som tändes och tjärdoft, som kändes, gömde jag.