Idag 15/11 uppmärksammas världen över de författare som vågar stå upp för det fria ordet och därför själva fråntagits sin frihet.

Svenska Pen uppmanar till att sända en hälsning till en fängslad författare idag och har lagt länkar där man lätt kan skriva ett mejl. De skriver så här på sin hemsida: Idag, på Fängslade författares dag, uppmärksammar PEN-center över hela världen de författare som hotas, trakasseras, fängslas och dödas till följd av sitt arbete. Dagen är ett tillfälle att lyfta situationen för fängslade författare, att värna om yttrandefriheten och att protestera mot dess förtryckare.

I år lyfter vi tre personer som just nu sitter fängslade enbart för att de använt sin yttrandefrihet: Alaa Abd El-Fattah, Katsjaryna Andrejeva och Jimmy Lai. Läs mer om deras fall längre ner. Du kan också skriva solidaritetshälsningar till alla tre via formulär som PEN International tillhandahåller.

Författarförbundet uppmärksammar dagen tillsammans med Svenska Pen och skriver så här i ett utskick: Under december kommer Sveriges Författarförbund tillsammans med Svenska PEN att uppmärksamma författarkollegor som finns på PEN Internationals Case list för 2023/24. Kampanjen går ut på att under fyra veckor i december publicera tre videoklipp i veckan, där svenska författare läser texter av författare och poeter som sitter fängslade, trakasseras, hotas eller dödats till följd av sitt arbete. Klippen kommer bland annat att publiceras på instagram.  Vill du delta i kampanjen? Mejla till skonlitterara@forfattarforbundet.se senast 18 november för att anmäla intresse och för mer information. 

På Bokmässan i Göteborg står två tomma stolar. Bokmässan skriver så här i dagens utskick: På Bokmässan står, som ni vet, två stolar alltid tomma och väntar på våra drömgäster: en för Dawit Isak, och en för Gui Minhai. Båda fyller 60 i år, och båda har suttit fängslade i allt för många av de 60 åren – de har missat sina födelsedagsfiranden. De har missat soluppgångar, sommarmornar och novemberregn under kragen. Att få höja sin röst i frågor som är viktiga för dom. Att få sätta ord på papper. Att få se, och hålla om, de man älskar.

Såg precis att min bok ”Dekahebdom – Fredagsbagateller i Missenträsk” har fått en plats på Instagram i Bokslukarens trevliga lista över böcker med äldre huvudkaraktärer! Kul! Och visst platsar den, med ett gäng pensionerade författare och kulturjournalister som flyr till Norrland för att få skriva och dricka vin ifred. En feelgood med samhällskritiska karaktärer som har både humor och skinn på näsan.

När jag nyss la till hybridförlaget Lionvalley i tipslistan över förlag såg jag att man just nu söker ljudboksmanus för traditionell utgivning. Så här står det på hemsidan:

Just nu söker vi ljudboksmanus för traditionell utgivning för 2024 och 2025!

Vi söker förstås främst manus i kommersiellt gångbara genrer som spänningslitteratur eller feelgood, och gärna serier, men vi har ett gott öga till alla kvalitetsmanus oavsett genre.

Du kanske har gett ut en tryckt bok, men saknar ljudbok (och e-bok), du kanske har ett manus i byrålådan som de inte vågat skicka eller som de stora traditionella förlagen ratat? Skicka ditt manus till oss enligt instruktionerna här så tar vi en titt.

Alla inskickade manus får respons och de vi inte väljer ut i vår traditionella satsning kanske vi erbjuder partnerutgivning där författaren är med och investerar och får större del av kakan. 

Igår deltog jag i en mycket trevlig och intressant telefonintervju med LL Förlagets kommunikations- och pressansvarige Björn Gadd till vårkatalogen 2025, där min roman Den spanske tomten kommer att ingå.

Min vän Pär (pseudonym) tipsade nyss om en skrivartävling med det intressanta namnet och ämnet lera. Jag blir nyfiken, varför detta grå och kladdiga tema? Man kan förstås forma något av lera, genast blir det intressant!

Tävlingen är öppen för alla åldrar och det kan vara en essä eller en novell. Kort, max 5.000 tecken. Enda haken är att man måste ha en anknytning till Blekinge. Det har jag, efter en uppväxt som växlade mellan Ronneby och Stockholm. Kanske man skulle?

Har du också någon anknytning till Blekinge så finns utlysningen på Region Blekinges hemsida. Så här står det:

Skrivtävling ”Lera”

Har du en berättelse inom dig som bara väntar på att formas? Nu har du chansen att delta i en skrivtävling med temat ”Lera”.

Du kan tolka temat bokstavligt eller symboliskt i en essä eller novell på max 5 000 tecken (inklusive mellanslag). Tävlingen är öppen för alla skrivande personer, oavsett ålder, med anknytning till Blekinge.

1:a pris: 10 000 kronor

2:a pris: 5 000 kronor

3:e pris: 2 500 kronor

Eventuell vinstskatt betalas av vinnarna.

Bidraget ska vara skrivet på svenska och får ej ha publicerats tidigare. Du får bara delta med ett bidrag. Vinnande bidrag kommer att koras av en jury.

Prisutdelning och eventuell uppläsning av de tre vinnande bidragen kommer att ske i samband med presentation av Region Blekinges projekt ”Gräv där du står/lokal lera i konst och konsthantverk” på Lokstallarna i Karlshamn den 4 december.

Låt fantasin flöda och se vart temat ”Lera” tar dig!

(Juryn förbehåller sig rätten att inte dela ut något pris om det kommer in för få bidrag eller om bidragen inte håller tillräcklig litterär kvalitet).

Skicka in ditt bidrag till leila.rudelius@regionblekinge.se senast den 22 november 2024.

Fotografier från projektet Gräv där du står – leran i Blekinge – lokal lera i konst och konsthantverk. Du

kan läsa mera om projektet på Konst i Blekinges webbsida eller lyssna på Konst i Blekinge-podden.

Men titta, titta! När jag upptäckte Basilicabloggs recension av Miniatyrerna fanns det en extra bonus längst ner: Basilicablogg har även recenserat Dekahebdom – Fredagsbagatelller i Missenträsk – för 2,5 år sedan!

Och även detta är en riktigt glädjande recension. ”Jag tycker om den här boken, karaktärerna, drivet och författarens språk. Den manar till reflektion, öppnar upp för många tankar kring de invävda berättelserna om vår utsatthet i samhället, våra beteenden vid en pandemi, myndigheternas agerande och inte minst, vad ger ringarna på vattnet till framtiden.”

Recensenten blir road av boken samtidigt som hon tycker att boken sätter fokus på viktiga problem. Precis så som jag hoppats att den skulle uppfattas! Och jag bockar och bugar när jag läser att berättelsen är ett tidsdokument, liksom Boccaccios Decamerone, och jag ett trovärdigt vittne.

När jag läser Basilicabloggs ord kommer tankarna på ett nytryck tillbaka. Även om pandemin är över återstår ju tyvärr övriga samhällsproblem och vissa, som kriser och krig, har till och med ökat.

Läs hela recensionen här!

Idag hittade jag en ny, trevlig recension av Miniatyrerna! Det är Basilikablogg som jag tror fått boken direkt från förlaget så det var en riktigt glädjande överraskning!

Läs recensionen här!

För säkerhets skull även här:

”Att jag läser fiktiva berättelser är inte ovanligt, men det som går under genren fantasy hamnar inte lika ofta i min läshög. Kanske var det titeln, det fina omslaget eller orden fantasy för vuxna som väckte min nyfikenhet när jag upptäckte Eva Ullerus bok Miniatyrerna hos förlaget Whip Media.

Efter ett flertal böcker med teman kring våld, droger och tragiska barndomsminnen plockade jag nu fram den här tunna lättlästa och faktiskt roande sagan för vuxna som kom ut i augusti.

Här tar författaren upp viktiga ämnen som är lika viktiga oavsett vilken våld vi befinner oss ii. Vår verkliga eller den som tar oss tillbaka till barndomens sagoberättelser. 

Mona och Gunnar är entreprenörer och ägarna av en leksaksbutik. I en tid när internethandel tagit över en stor delar av handeln behöver paret nya idéer inom leksaksvärlden och åker till en mässa i Ångermanland. I sökande efter en ny branschtrend befinner de sig plötsligt i ett samhälle med anor från Torsåkers häxprocess där 71 personer avrättades under åren 1674- 1675 och mycket ställs på ända.

När de tror sig hittat den ultimata leksaken rör de sig i en väld och en tid tid där vikten av ”allas lika välden” är stor och djurens rättigheter är viktiga. Om en älg går i koppel så gör den det av egen fri vilja….

… men sanningen är sällan som den ser ut.

När den blå dimman drar in över Loviselund går ingen säker.”