Inför höstens start på LUFS har jag börjat läsa kurslitteraturen. Med tanke på att det blir 100% jobb + 100% studier och jag ännu inte kommit över Hermiones tidsvändare känns det som en god idé.
Jag läser just nu Skriva med kropp och själ av Natalie Goldberg och finner den mycket lättläst. Det är korta kapitel och de ger en känsla av att författaren är en vän som man träffar över en kopp kaffe och får goda råd av. Tipsen i boken är enkla och konkreta, små skrivövningar tex, och Goldberg berättar om sina egna och sina skrivelevers upplevelser.
Boken är skriven 1986 och författarens exempel utspelar sig ofta på 70-talet men tipsen är lika giltiga fortfarande. Vad som kan kännas litet märkligt, men är OK för min del, är att Skriva med kropp och själ även blandar in buddhism.
Skriva med kropp och själ
I kapitlet ”nervöst läppjande sitt vin” föreslår Goldberg att man spånar i meningar som kan börja texten och att man gärna försöker se vad man kan göra av orimligheter. Den innehåller ett litet stycke som jag fastnade för, skrivet av en man som heter Russell Edson:
Med tillgivna hälsningar
Likt en vit snigel glider toaletten in i vardagsrummet och pockar på kärlek.
Det är omöjligt, och vi framför vårt djupa beklagande.
Och trots att vi delar på många förtroliga stunder väcker ni obehagliga minnen till liv vilka vi föredrar att inte bli påminda om…
Toaletten glider ut ur vardagsrummet likt en vit snigel, för att spola ner sin besvikelse…