Lagom till julen 1483 kunde svenskarna överraska med en bok i julklapp. 20 december trycktes nämligen den allra första boken i Sverige. Den hette Dialogus creaturum optime moralisatus eller De skapade varelsernas bästa moral-samtal eller Samtal mellan djur, beroende på om man vill ha titeln översatt till nutida språk.
Samtal mellan djur låter i mina öron som den perfekta starten för ett lands bokutgivning eftersom djur (inklusive förstås människor) ligger mig mycket varmt om hjärtat.
Johan Snell hette mannen som startade vårt läsande, bibliotek och allt som hör därtill genom att starta bokutgivningen. Här ett utdrag på engelska:
UPUS, the wolf, and Azinus, the donkey were sawing a plank together, and Azinus was happily working up above. Lupus, however, kept himself craftily down below, watching for an opportunity to make a meal of the donkey. He tried to pick a quarrel with Azinus by saying that the donkey was letting sawdust fly into his eyes, and threatening to claw out the other’s eyes if he didn’t stop: and then he treacherously blew sawdust up towards Azinus’ eyes – but because of the way the planks were sitting close together, the sawdust fell back down again into Lupus’ own eyes.
Writhing in pain, he swore he would pull the whole scaffolding down: but it was the saw blade which fell, onto the wolf, giving him his death blow. Azinus escaped unhurt, quoting the old rhyme
Multi gladio necantur quo necare meditantur
”Many are they who find their death in the way they planned for others”
eller som vi brukar säga:
Den som gräver en grop för andra faller ofta själv däri.
Tänk att det har varit så ända sen 1400 talet och ändå har vi inte lärt oss!