Pär har levererat två julnoveller i år, tack för denna fina julgåva! Här kommer den första av dem:
På radion var det någon som sjöng strofen ”Nu är det jul igen. Mycket passande tyckte Rickard och nynnade med. Den stora högtiden var bara ett par dagar bort och han höll som bäst på med några små förberedelser.
En stor sak återstod också att ordna. Eftersom det fanns något som Rickard verkligen längtade efter så skulle han själv ta och skaffa sig den presenten. Ingen annan skulle kunna göra det åt honom.
Det var inget föremål som Rickard önskade sig. Istället rörde det sig om en företeelse han ville slippa. Nämligen umgänget med sin arbetskollega Arvid. Till råga på allt bodde de på promenadavstånd från varandra. Denna omständighet hade lett till täta, och av Rickard oönskade, sociala kontakter.
Arvids personlighet var direkt motbjudande. En blandning av egoism, retsamhet och verbal dominans. På arbetsplatsen hade han för vana att vara nedsättande mot Rickard inför de andra.
Med tiden växte Rickards obehag. Vilken befrielse det skulle vara att få slippa Arvid helt och hållet. I fantasin började han se bilder av en kniv som stöttes in i dennes kropp. Och hade det inte varit för risken att åka fast så skulle han nog redan ha gjort verklighet av dessa.
Fast möjligheten att agera fanns kanske ändå. Om han tog ett vapen som ingen sett hos honom så skulle det inte kunna spåras. Arvids eget hem var en i sammanhanget bra brottsplats. Dit kunde vem som helst komma. Dessutom var det ingen som kände till motivet. Rickard hade hållit skenet uppe och inte röjt sina känslor för någon.
Ett plötsligt fynd på en loppmarknad fick honom att bestämma sig. Där låg en lång och vass kökskniv. Perfekt för ändamålet. Köpet skedde kontant och sedan gömde Rickard undan tingesten ett par veckor. Detta för att försäljaren skulle hinna glömma deras korta möte.
Mitt i julruschen var det dags att skrida till verket. Omsluten av mörkret smög Rickard ut med kniven innanför jackan. Man förtjänar de presenter man får, tänkte han.
För att undvika olyckliga möten tog Rickard vägen genom skogen. Som ett sätt att hålla moralen uppe lyssnade han på radio i hörlurar. Detta visade sig vara ett dåligt beslut. Stigen korsade en järnväg och till följd av musiken i öronen hörde han inte tåget. Plötsligt small det till och han blev totalt överkörd. Hade Rickard inte redan förlorat medvetandet så kanske han hade nynnat: ”Nu är det hjul igen, och nu är det hjul igen…”.
Det hade varit passande.