När jag inte skriver böcker livnär jag mig med redovisning, bokslut och annat i pappersväg. Böcker även då, om man ser det så. Igår föranledde detta en konferens i arbetets tjänst och även lunch och middag. Döm om min förvåning (som man väl inte längre säger) när jag såg vad som stod på den handskrivna menyn:
Halstrad ver
Varenda kotte vet väl att ”ver” är verifikation? Visst har säkert mången småföretagare känt för att bränna upp bokföringen när den varit för jobbig men därifrån till att servera den till kunder? Jag lyfte på locket och kollade, jodå där låg något som liknade ett gammalt pergament.
Då frågade en kollega om jag inte löser korsord. Det vet väl varenda kotte att det heter ”uer” och är en fisk. Korsordsfisk med skinnsidan upp. Fast att serveras korsord är ju nästan lika illa. Jag tog röding.