Litteraturrundan förde oss alltså till Simrishamn och vi passade så klart på att titta på denna lilla mysiga ort. Två timmar i bilen gjorde att vi var ganska hungriga och Ylva hade tipsat om ett café vid torget. Först när jag såg ”Cafe Kagan” tänkte jag att det kanske var något orientaliskt, Kagán var nog från turkiet och serverade starkt kaffe i små koppar med söta bakverk till. Sen sa jag det högt: kagan. Insåg så klart att det var skånska. Kaga betyder kaka, för er som inte är infödingar här.
Café Kagan är ett ställe som jag måste skicka min detektivdam Lillmor Stenlund och hennes man Torsten till. De älskar ju mat och dryck och här fanns läckra saker att välja bland. Dessutom var kakorna upplagda i skålar av kristyr! Det fanns också kristyrblommor och att inredningen var bokhyllor gjorde inte saken sämre för en fiktiv bokdam som älskar kakor. Definitivt ett ställe som passar Lillemor Stenlund!
Torghandeln var igång och där fyndade jag gamla Stieg Trenter böcker; Roparen, Narr på nocken och Kalla handen. Vi tog en snabb tur in på Simrishamns modehus för att njuta av atmosfären. Ingen musik, inga högtalare, äkta retrokänsla.
Kagan.
Modehuset i Simrishamn. Lugnt och genuint 60 tal.
Catharina kollar i bokstånden på torget
Simrishamn är litet men fint
Torget i Simrishamn,
Fikar på café Kagan.
Närbild på kristyrblommorna
Blommor av kristyr på café Kagan
Kakskålen är gjord av kristyr!
Mina fynd marknaden i Simrishamn
forts av litteraturrundan följer