Nåddes nyss av nyheten att Lennart Hellsing har vandrat vidare. Han var född 1919, 96 år gammal och årsbarn med min mamma men fick leva nästan dubbelt så länge. Hon skulle ha fyllt 96 idag. Hellsing som var så viktig under min uppväxt, alla sånger som jag inte förrän som vuxen förstod kom från hans rika idéflöde. EP skivor, ”Krakel Spektakel växer upp” och ”Krakel Spektakel i varuhuset”. Sången som gav en försmak av Skåne långt innan jag visste att jag en dag skulle flytta hit, där pannkaksmånen står smörgul. Och böckerna! Jag hittar fortfarande böcker som jag aldrig sett förr och fastnar för direkt. Bananboken är min favorit. Men vem var det som introducerade mig för Lennart Hellsing? Som spelade och sjöng hela min uppväxt? Det var mamma. Tack snälla för det! Grattis idag mamma och lycka till på fortsatta äventyret Lennart Hellsing!
Bananbok
jag och dottern sörjer med
Han lämnar en hel värld av rim och fantasi efter sig till oss. Vilket underart arv.
Fint inlägg!
Varje år har han passerat min monter i sina starka färger på kostymerna. Det gick inte att ta miste på honom. Flickorna i montern brukade alltid fotografera honom när han passerade. Han såg likadan ut, år efter år. Skulle aldrig ha anat att han var 96 år.
Bokmässan blir sig aldrig lik hädanefter, han kommer att vara saknad.
Stor kram till dig i saknaden efter din mor.
kram Kim
Tänk att få vara som honom när man är 96 år! Kan det vara något som följer med ett lekfullt sinne?
Ja, det tror jag. Min pappa var pigg och lekfull fram till sin död strax före sin 92-årsdag. Tror det gäller att hålla både barnasinnet kvar, kroppen igång och vara öppen för nya utmaningar.
Med andra ord kommer du och jag att leva länge, eller hur 😉
Kram Kim
Det gör vi!
Kram
Eva