Det är svårt att hinna skriva. Om man har ett heltidsarbete, hem och trädgård som ska skötas, familj, djur, vänner så är det svårt att hinna skriva. Och det har man. Men skriva vill man. Därför tänker man ibland ibland på Rutavdrag och ibland tänker man på robotdammsugare. Allt för att få loss lite tid. Samtidigt undrar man hur i hela fridens dar en robot ska kunna köra omkring och dammsuga själv. Det räcker med att se hur snabbt katternas leksaksmöss fastnar i mattkanten för att undra. Men städrobotarna är förstås mycket bättre konstruerade.
PC för alla har testat att städa medelst robot så jag gick in på deras sida och läste hur det gick för dem. Nä, det är nog inget för oss. Vi får fortsätta att vara våra egna städrobotar. I robot. Men ett gott skratt fick jag av att läsa inslaget i PC för alla, det är skrivet med en stor portion humor. Här ett utdrag:
För att förhindra att robotarna skenar iväg (oroa dig inte, de följer fortfarande de tre robotlagarna om att inte skada en människa) kommer alla utom de allra billigaste med både virtuella väggar, stationer som sänder ut en begränsande signal roboten inte kan ta sig förbi, och i vissa fall även en slags tejp som du fäster där du inte vill att den ska åka, precis som salt sägs fungera på demoner och oknytt. Samma robotar kommer också med fjärrkontroll för bekväm användning.
Som en radiobil på rymmen
Den stora skillnaden mellan en robotdammsugare och en vanlig dito är egentligen logiken bakom städandet. Om det finns en tillstymmelse till artificiell intelligens ligger de på ungefär en kackerlackas nivå. Visserligen finns det möjlighet att välja hur roboten ska välja bana hos de dyrare varianterna – allt från spiralformer till att följa kanter av rummet finns inlagda – men de påminner mest om förrymda radiobilar när de studsar mot varenda möbel inom räckhåll, välter vaser och fastnar på mattkanter.
Om du programmerat den att städa i din frånvaro lider du inte av det, men ser du maskinen dansa sin ystra dans mellan ett par stolar och ett köksbord utan att ta sig ut blir du snart så förbannad att du smörjer den med grisfett och hämtar grannens schäfer för en lekstund.
Dessutom rör de sig ganska långsamt. Helt utan vetenskaplig grund gissar vi att det tar ungefär tio till hundra gånger längre tid att låta robotdammsugaren fixa till ditt vardagsrum än om du själv tagit några tag med din vanliga apparat. Visserligen säger instruktionsböckerna att du ska plocka bort alla hinder, inte minst kablar som effektivt fångar en robotdammsugare, men är inte själva tanken att slippa städa?
Den bristande intelligensen märks också tydligt när det gäller dockningsfunktionen som de dyrare apparaterna erbjuder. De kan helt sonika känna av när de börjar ladda ur, åka tillbaka till laddstationen och återhämta sig innan de fortsätter där de var. Åtminstone i teorin.
Vi vet inte om det beror på att vi hade en armé av robotar på golvet eller om vi fått ett gäng urbota korkade robotar men den där lokaliserande egenskapen verkar än så länge vara i sin linda.
Bra för stora ytor
För att kompensera sina fel och brister borde robotdammsugarna erbjuda någon form av mertjänst. Ett förslag är integrerad golvtvätt. Dagens robotar levererar städning i paritet med vad en hungrig hundvalp gör. Däremot ger de en fingervisning om vad vi kan hoppas få se på marknaden om ett par år: höghastighetsrobotar med 3d-avläsning av rummet och optimerade städalgoritmer som inte lämnar något hörn ostädat.
Nu låter det som om vi inte rekommenderar någon att köpa en robotdammsugare. Fel. De har sin plats i hemmet och för dig med stora öppna ytor som behöver underhållsdammsugas har de verkligen ett värde, inte minst testvinnande Neato XV-25. Och utifrån perspektivet att de är just automatiserad städhjälp finns det både guldkorn och kattguld i pannan. Men om du trodde att du skulle kunna ligga på soffan och pyssla med ditt favoritspel medan roboten gör jobbet kommer du att bli besviken…l