Första advent firar vi med Pär Dunges tredje poängnovell.
Om Ulf inte varit så ivrig som person hade kanske den märkliga mattan förblivit oupptäckt. Farbror Enok hade alltid varit släktens mest excentriska medlem. Nu hade han vid hög ålder gått bort och mycket praktiskt skulle göras. Som en inledning på detta arbete åkte Ulf ut till Enoks villa för att göra en första husesyn.
Många besynnerliga föremål fanns i bostaden. I sin ungdom hade farbror Enok en tid försörjt sig som trollkarl. Och mycket av husets inredning skvallrade om denna period. Ett gammalt, och envist, rykte hävdade att Enok inte varit illusionist. Istället hade han haft verkliga magiska egenskaper och trollat på riktigt.
När Ulf skulle gå upp till övervåningen lade han märke till en stor och elegant träkista som stod under trappan. Det var ingen brådska med att undersöka den men Ulfs nyfikenhet hade vaknat. Och därmed var han tvungen att titta i kistan.
Då Ulf lyfte på locket fick han syn på en stor hoprullad matta. På den låg en papperslapp med Enoks handstil. Där stod att det var en flygande matta och så fanns det instruktioner om hur man startade den.
Naturligtvis trodde inte Ulf på detta. Men han fick ändå ett infall och begav sig ut i trädgården. Efter att ha rullat ut mattan satte han sig på den och läste högt från lappen. Till Ulfs stora förvåning fungerade det. Mattan lyfte upp honom i luften och så for han iväg med vinden blåsandes i sitt hår.
Om Ulf inte varit så ivrig hade han kanske sett efter bättre i kistan. Där låg nämligen ytterligare en lapp. Den innehöll informationen om hur man landade med mattan, något som inte stod på start lappen.
En del personer sade att Ulf helt saknade ödmjukhet och var en högfärdig person som hade väldigt svårt för att komma ner på jorden. Och precis just så var det ju faktiskt.