Här finns Astrid Ahlbergs recension och även hennes foton.
Ett gott råd är att titta på sedan ovan men för dig som inte har Instagram kommer texten här, lite tråkigare eftersom emojis inte kommit med:
Miniatyrerna av Eva Ullerud är en liten fantasypärla som jag fick förmånen att läsa redan innan den kom ut, vilket den gjorde 1 augusti i år. Det är en originell idé där huvudkaraktärerna är ett medelålders par, ägare till en leksaksaffär. På en mässa stöter mannen ihop med en underlig gubbe som vill sälja en liten miniatyrhundvalp till honom. Det märkliga med valpen, och det som fångar hans intresse, är att den rör sig på ett väldig naturtroget sätt …
Är inte det en häftig inledning?
På knappt 150 sidor hinner historien utvecklas i en dramatisk riktning, bokstavligen på liv och död, blandat med en viss feelgood-mysighet.
Detta är ingen barnbok, det är stundtals riktigt otäckt, men det reder ut sig på slutet.
Min behållning av boken var inte bara god underhållning, utan jag fick fundera på en oväntad men viktig frågeställning. Eva Ullerud formulerar det så här: ”Går det att skapa en värld där alla har samma värde? Eller måste varje grupp levande varelser utse ’de andra’, de som är mindre värda?”