Idag står det ”Epik” på schemat vid LUFS (Lunds Universitets Författar Skola) och vi skall få en arbetsuppgift i epik. Men vad är då epik?
Inte alls så svårt som det låter; epik är helt enkelt berättande litteratur, romaner och noveller till exempel. Det började någonstans i forntiden med Gilgamesheposet, Illiaden och Odyssén. För att komplicera det lite är detta den gamla grenen av epik som kallas epos.
Till genren hör bl.a. sagor, legender, deckare, thrillers och andra berättande historier. Det jag skriver är alltså epik, både deckarna om Lillemor Stenlund och barnböckerna om Bonnie Katt.
Det verkar ju täcka det mesta, konstaterar vän av ordning. Vad är det när det inte är epik?
Det finns tre huvudgenrer och de andra två är lyrik och dramatik. Lyrik eller poesi är ofta kortare och inte sällan rimmande verser. Dramatik är en berättelse tänkt att sätta upp som ett skådespel. Något litet lyrik har jag också skapat när andan faller på. Dramatik har det inte blivit ännu. Kanske den dag någon bestämmer sig för att filmatisera deckarna?
Vi har förresten Gilgamesheposet i biblioteket. Borde man skriva en recension eller verkar det förmätet? Författaren lär ju inte bry sig i alla fall.