Pitchtävling med Skriva och Storytel

Du behöver inte vara prenumerant av Tidningen Skriva för att kunna delta i deras nya, stora pitchtävling som arrangeras i samarbete med Storytel. Däremot kan du ha stor nytta av att läsa senaste numret av Skriva, där de ger tips till hur man lyckas med det som4 maj tävlingen går ut på: att skriva dels en bra pitch och dels en lyckad ljudbok. Kraven är något annorlunda för att hålla kvar en lyssnare, som kanske samtidigt pysslar med något helt annat, jämfört med en läsare som ger boken all sin uppmärksamhet och kanske investerat ett par hundra i den.

10.000 får den som skriver bästa pitch för att vidareutveckla till synopsis och därefter möjlighet till ytterligare 40.000 i förskottsroyalty för att skriva en ljudbokserie. Samt, förstås, chansen att nå ut med sina texter. Ljudböcker lär vara ett bra sätt.

Det är gott om tid, ända till den fjärde maj nästa år . Lycka till!

Passar inte detta dig så hittar du fler tips på skrivartävlingar här:

Så här står det i tidningen Skriva och på Skrivas hemsida:

• Skriv en sammanfattning av en berättelse du skulle vilja skriva om du vann tävlingen och fick utveckla en hel serie på tio delar för Storytel Original.

• Ditt bidrag ska vara på max 3 000 tecken (inklusive mellanslag). Tävlingen är endast öppen för Skrivas prenumeranter. För att delta: teckna din prenumeration här!

• Skicka in ditt bidrag via formuläret nedan senast den 4 maj 2020.

• Vinnaren presenteras i Skriva # 3-2020.

Tävlingen är ett samarbete mellan Skriva och Storytel.

1:a plats:

10 000 kronor i arvode för att utveckla idén till en synopsis + chans till 40 000 kronor i förskottsroyalty* för en hel ljudboksserie + hörlurar från Urbanears.

2:a–10:e plats:

Hörlurar från Urbanears.

* Som vinnare får du i ett första steg möjlighet att utveckla din pitch till en utförlig synopsis mot ett arvode på
10 000 kronor. Om Storytel därefter vill gå vidare med din idé erhåller du 40 000 kronor för att utveckla din synopsis till en ljudboksserie i tio delar för Storytel Original. Det är upp till Storytel att avgöra om de tar det steget eller inte.

Publicerat i Skrivartävlingar | Lämna en kommentar

De svarta tornen

Sextioårig hjältinna räddar sin älskare och världen. Så skulle Astrid Ahlbergs senaste fantasybok De svarta tornen kunna sammanfattas. Men det vore synd, Ahlbergs värld rymmer mycket mer än så.

När jag fick frågan om jag ville läsa och recensera Astrid Ahlbergs senaste bok De svarta tornen behövde jag inte en sekunds betänketid. Ahlbergs jordnära fantasy om Ön tillhör det absolut bästa jag läst i genren. Men den senaste boken var fristående från de första, skulle den vara lika bra?

De svarta tornen

Under en skogspromenad med schnauzern Raja möter Maria Vincent. Hon blir attraherad men misstänksam. Vincent, som har egenheten att dyka upp och försvinna plötsligt, säger sig vara personsökare. Efter ett par kärleksmöten blir Maria kidnappad till en främmande värld och det är där huvuddelen av berättelsen utspelar sig.

En gammal man styr över folket. Han har två söner som saknar hans styrka och ett revolterande barnbarn. Vad händer om envåldshärskaren försvinner? Kan det bli värre? Berättelsen innehåller flera gåtor. Vad finns i de fyra svarta tornen, som verkar sakna dörrar och fönster och som funnits där sedan tidernas begynnelse? Och vem – eller vad – är det som oväntat kommer till hjälp när kulisserna rämnar? Som så ofta i genren gör välplacerade cliffhangers det näst intill omöjligt att lägga ifrån sig boken innan den är färdigläst.

De fyra tornen är en lyckad korsning av low fantasy och science fiction. Liksom i Ahlbergs tidigare verk är den parallella värld, som läsaren teleporteras till, mycket lik vår egen men aningen ålderdomlig: ett lantbrukssamhälle där hästarna ännu inte ersatts av bilar. Något trolleri i egentlig bemärkelse förekommer inte, speciella förmågor finns men har förklaringar, och de drakar som kan dyka upp känns fullständigt naturliga. Men i bakgrunden lurar högteknologi.

Astrid Ahlberg sadlade 2010 om från stordjursveterinär till fantasyförfattare. Hennes tidigare verk består av trilogin Porten, Delad identitet och Kvinnan med silverhåret samt den fristående Den tunna hinnan. Att Ahlberg tagit med sig yrkeskunskaperna in i skrivandet märks genom de fina djurskildringar som förkommer i samtliga böcker. I de första verken var det framför allt lantbruks- och husdjur men i De svarta tornen har menageriet utökats med drakar och giftkeglor.

Gemensamt för Ahlbergs världar är att de uppfyller fantasygenrens största krav genom att vara noggrant genomtänkta, väl gestaltade och, framför allt, sannolika. Ahlberg målar upp mycket levande scenerier som hon befolkar med intressanta personligheter.

I de första verken är det angenäma och djupt skildrade miljöer som jag, trots de faror som hotar, gärna skulle vilja besöka. Men i De svarta tornen har tyvärr mindre plats lämnats för lantbrukssamhället och berättelsen utspelar sig till stor del i neutralare omgivningar.

Ahlbergs karaktärer drivs av relationer, reaktioner och psykologiska faktorer som författaren gestaltar mycket skickligt och De svarta tornen utgör inte något undantag. Persongalleriet är betydligt mindre än i de tidigare verken, det känns rentav aningen magert, men till bokens klara fördel måste läggas gestaltningen av huvudpersonerna och hur Ahlberg förpassar ett par sega fördomar inom genren till skamvrån.  

Redan under antiken talade man om amazonerna och dessa kvinnliga krigare har sedan levt vidare inom fantastiken. Men man måste komma ihåg att amazonerna inte var hjältar, deras funktion i berättelserna var att utgöra hot mot de manliga hjältarna. Så har man, med få undantag, fortsatt skriva fantastik. Till undantagen hör Ahlbergs verk.

I trilogin om Ön var berättelsens hjälte en kvinna, tjugoåriga Miranda. I De svarta tornen tar Ahlberg ny sats och närmast galopperar förbi övriga berättelser i genren. Verkets hjältinna är nästan sextio år och övriga huvudpersonerna är två män i samma ålder. Ahlberg skildrar på ett inkännande sätt känslorika, driftiga, djupa, ömsom starka och svaga, ömsom säkra och osäkra människor. Hon beskriver mogen förälskelse och gestaltar fina kärleksscener, hela känsloregistret som varje människa har men som så ofta placeras i fack och förbehålls vissa åldrar. Alla verkets karaktärer, mellan sjutton och åttio-nittio år, har skildrats med djup och ömhet. Maria har inte, som Vincent, fått någon övernaturlig styrka men hon är i alla bemärkelser bokens hjälte och huvudperson.

I bokens förord skriver Ahlberg vad det var som fick henne att denna gång välja en äldre hjälte. Hon läste en bokrecension där journalisten beklagade sig över att huvudkaraktärerna i fantasy oftast är unga och beslöt sig för att göra någonting åt saken.

Under min läsning svävar George Orwells 1984 och Animal Farm förbi i minnet men en annan parallell som anmäler sig är starkare. Både världen i Ahlbergs första trilogi och den hon bygger upp i De svarta tornen kallas av innevånarna för Ön. Det för tankarna till Ursula Le Guins fantasyvärld med samma namn och likheterna är uppenbara. En gammaldags värld med starka kvinnor där psykologi spelar en större roll än action. Efter en trilogi med manlig hjälte men starka kvinnor släppte Le Guin i sin fjärde bok in en medelålders kvinna. Le Guin är en generation äldre än Ahlberg och hennes fantasyböcker utgivna 1968-2001. Det är ett viktigt arv som Ahlberg för vidare och hon gör det med bravur.

De svarta tornen är utgiven 2019 på Seraf Förlag.

Publicerat i Blogg, Fantasy/Science fiction/Skräck | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Sniffa på siffror med matte Ma och Tiken

Det var ett tag sen senast, jag har mest arbetat på essäer och testat reportage och recensioner senaste året. Men i oktober kom uppföljaren till De magiska tjugonio, där vi var tjugonio författare och tjugonio illustratörer som tillsammans gjorde en barnbok om alfabetet. Denna gång var vi tjugofem, och boken handlar om siffror, men upplägget är det samma. Även denna gång är Kris Kite Stenmark redaktör.

I Sniffa på siffror med matte Ma och Tiken får vi följa med en flicka och hennes hund på de första stegen inom matematiken och bekanta oss med siffrorna 1-12. Varje siffra beskrivs av en illustratör och en författare, tillsammans med Anne-Sofie Katus har jag hand om presentationen av siffran ett.

Sniffa på siffror med matte Ma och Tiken

Eftersom huvudpersonerna, matte Ma och Tiken, följer med genom berättelsen och varje siffra har en ny illustratör ser de förstås olika ut. Samtidigt finns en gemensam mall för deras utseende och flickans klädsel vilket jag tycker ger boken en extra poäng.

Sniffa på siffror med matte Ma och Tiken är utgiven av Under the Kite Publishing.

Så här står det på bokens omslag:
Sniffa på den första matematiken med matte Ma och Tiken!Upptäck siffrornas magi tillsammans med en hund och en matte fulla av äventyr och lek.De funderar på hur siffror och tal hänger ihop, till havs och på land, inne och ute,hela året runt. Överallt och närsomhelst finns matematiken.
25 illustratörer och författare har skapat en finurligt färgsprakande bok kring siffror och tal. 
Boken innehåller härliga bilder och texter som stimulerar lusten för yngre barn att räkna.Sniffa på siffror med matte Ma och Tiken är den första delen i en serie kreativa,inspirerande och lockande bilderböcker om matematik.

Publicerat i Blogg | Lämna en kommentar

På upptäcktsresa

Saknar du mina inlägg? Lugn, jag har inte försvunnit. Är bara på en lång resa via Marseille, Pompeji, Knossos och Sicilien med vulkanen Etna. Den skulle fortsatt till Israel, Jordanien, Seychellerna och Réunion men fick en oväntad vändning när min man blev akut sjuk vid Suezkanalens början och vi forslades iland i Egypten. Nu är jag i Kairo och har istället besökt det mycket intressanta Koptiska muséet samt, förstås, tagit en båttur på Nilen, som flyter fram alldeles nära hotellet. Samlar erfarenheter och besök med spännande människor och återkommer så småningom!

Publicerat i Blogg | 4 kommentarer

Recension Pengabrevet av Karina Johansson

Detektivromanen Pengabrevet, som ges ut idag på HOI Förlag, är beskriven som pussel-, mys- och relationsdeckare och det stämmer väl överens med min upplevelse av att läsa boken.

Pengabrevet

Intrigen är väl sammanvävd. Den börjar med ett mord och spinner vidare med flera händelser, bland annat det mystiska pengabrevet, som håller spänningen vid liv ända till slutet.

Läsaren får ta del av det som sker genom många och färgrika karaktärer. De har alla en intressant bakgrund och egna bevekelsegrunder för att agera på sätt som ibland kan verka misstänkt. Med andra ord djupt skildrade karaktärer där man som läsare undrar “Kan det vara han, på grund av detta, eller hon, på grund av detta?”. Pengabrevet är precis som en pusseldeckare förväntas vara.

Karina Johansson vecklar skickligt ut de olika karaktärerna utan att avslöja för mycket och skiftar fokalisator (den karaktär genom vilken läsaren upplever händelserna) på ett snyggt sätt.

Upplösningen i Pengabrevet kunde gärna fått vara något längre och ett par detaljer hade kunnat vara gömda tidigare i texten, för inbitna “pusslare”, men kanske missade jag dem.

Miljön, en skidanläggning i Karina Johanssons hemstad Sunne, är mycket väl gestaltad och tar med mig som läsare bakom kulisserna.

Mitt helhetsintryck av Pengabrevet är att boken är såväl välskriven som väl genomtänkt och det är ju utmaningen i en pusseldeckare

Förlagets beskrivning av Pengabrevet:

I de värmländska skogarna blåser förändringens vindar. Ett projekt som ska utveckla skidanläggningen Ski Sunne läggs ner samtidigt som en ny vd anställs efter att den tidigare plötsligt sagt upp sig. Instruktören Anneli har haft en tuff period men inser snart att den nya vd:n både är trevligare och mer tillmötesgående än hon väntat sig. 

När Ville en dag hittas mördad i skidliften står polisen som handfallen. Visserligen var Ville en speciell person, men vem skulle vilja se honom död? Anneli försöker själv ta reda på vad Ville råkade ut för. Har hans död något att göra med det välfyllda pengabrevet som hon såg i hans stuga? Och vart leder nyckeln som hon får från hans advokat?

Pengabrevet är en mysdeckare med ingredienser som mord, spänning, kärlek och en gnutta humor. 

Karina Johansson föddes 1969 i värmländska Sunne, en plats hon fortfarande är trogen och gärna återkommer till i sina böcker. Hon jobbar som journalist på lokaltidningen Fryksdalsbygden. Karina brinner för att skriva och måla, men skidåkning är också ett stort intresse.

Publicerat i Jag läser och recenserar | Etiketter , , , | 3 kommentarer

Recension Gryningspyromanen

Minns du gryningspyromanen, som satte skräck i bland annat Ystad i början av 2000-talet? Troligen låg Ulf Borgström bakom betydligt fler bränder än de fyra han kunnat dömas för, det har talats om 100-200 bränder. 2016 blev han villkorligt frigiven, ett år senare brann det igen. Nu sitter han i fängelse för bland annat försök till grov mordbrand och grovt barnpornografibrott. Våren 2021 blir han frigiven igen.

Hur kan familj, kompisar, samhälle, skola, läkare, socialtjänst och polis tillsammans skapa en grovt kriminell människa istället för att tidigt lyckas finna och hjälpa hen? Det berättar David Widlund, Monica Walldén och David Wikdahl i Gryningspyromanen, en berättelse om hämnd som igår kom ut på HOI Förlag.

Gryningspyromanen är varken en roman eller en traditionell faktabok utan snarare ett mycket läsvärt reportage. Inte så märkligt med tanke på det enorma researcharbete som gjorts och författarnas bakgrund:

David Widlund är elektriker, brandutredare och brandingenjör. Han har bland annat arbetat som befäl och utrett bränder inom räddningstjänsten.

Monica Walldén är journalist, redaktör och översättare. Förutom miljöfrågor och allmänmänskliga ämnen har hon i sin journalistik specialiserat sig på brandsäkerhet.

David Wikdahl är journalist och tv-producent. Han har tidigare arbetat med grävande journalistik för tidningar som DN och Nöjesguiden och på senare år gjort en rad dokumentärer och serier för SVT, UR och TV4.

Berättelsen spänner över hela 55 år, 1963-2018, och börjar med Ulf Borgströms barndom. I researcharbetet har ingått samtal med Borgströms bror och citat från hans barndomsminnen placerar läsaren mitt i händelserna så att hen kan börja förstå pyromanen. Förstå vilka följder övergrepp i barndomen med fysisk och psykisk misshandel från alla, till och med från polisen, kan ge. Berättelsen följer honom under ungdom och vuxenliv in i allt grövre brottslighet. Och den forskar i frågan hur detta kan ske i samhället, en fråga som berör oss alla.

Gryningspyromanen, en berättelse om hämnd är mycket välskriven och lättläst, med omfattande faktadelar i slutet för den som vill veta mer. Det är intressant läsning som verkligen kan rekommenderas.


Publicerat i Jag läser och recenserar | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Skolan har börjat

I år blev det tre skrivarkurser på vardera 50 högskolepoäng för min del:

  • Kreativt skrivande IV vid Linnéuniversitetet i Växjö
  • Kreativt och kritiskt skrivande B vid Mittuniversitetet i Sundsvall
  • Kreativt och kritiskt skrivande C vid Mittuniversitetet i Sundsvall

Naturligtvis är alla på distans, pendlandet från Skåne hade tagit kål på mig annars, men det blir några mötestillfällen i Växjö och de nya vännerna i Sundsvall kommer jag att träffa via datormöten.

Alla tre kurserna innehåller eget skrivande och där har jag funderat mycket. Min roman om andra världskriget är i redigeringsfasen och får inte användas utan det blir att skriva nytt. Rätt nyttigt också, tror jag, att ta itu med något annat. Just nu lutar det åt noveller och essäer, en eller flera samlingar av dylika.

En rolig sak med kurserna är att man får återse vänner från tidigare kurser, det är inte bara jag som sett värdet i att gå år efter år, och den man träffade i Luleå ett år kan man möte i Jönköping året efter. På Mittuniversitetet verkar det bli idel nya bekantskaper men på Linné och jag funnit flera vänner från alla möjliga tidigare kurser. Bland annat Camilla, som jag var kursare med förra året.

Det blir fullt upp, den saken är klar. Har precis fått klart introduktionsuppgifterna till alla tre och ska nu ta itu med uppgifterna för september/oktober.

Har du också kommit in på någon kurs önskar jag lycka till, om du inte gjort det och är intresserad så kolla på de kurser som har sen anmälan.

Publicerat i Blogg | Lämna en kommentar

Arv

Ordkonst söker nu texter på temat Arv.

Ett kort men spännande ord som bör trigga igång tankarna hos de flesta. Arvet från våra förfäder. Arvs-synd. Deckartema. Växtpollinering eller framavling av nya hundraser. Fåret Dolly. Eller, helt enkelt, vad jag fick med mig från mamma. Sen får förstås var och en fundera över vilka trådar som kan intressera just Ordkonst.

Så här står det på deras facebook-sida för detta evenemang:

Ordkonst söker bidrag till ett kommande dubbelnummer, vårt höstprojekt, med tema ARV.

Vi härmar, tar efter. Vi ärver. I spegeln ser vi kanske någon annan där, någon med liknande drag och ändå inte och ju äldre vi blir desto skarpare blir dragen som binder oss samman. Tidigare generationer finns i oss utan önskan. De finns i namnen, i färgerna och på pappret.

Arv är något ständigt aktuellt och samtidigt ständigt föränderligt. Det utgör grunden för såväl samhället som våra fysiska kroppar, det finns i vårt DNA. Uttrycket ”kartlägga arvsmassa” insinuerar just något fysiskt och greppbart, och “kartlägga” blir att likna arv vid okända landmassor, ett landskap, som nu kan utforskas. Men vad gör man med sådan kunskap? Hur bär man sitt arv?

Begreppet arv är föränderligt så tillvida att det involverar ett definierande som inte behöver vara förankrat i det fysiska. Vad som innefattas i ett arv är inte givet. I nästa nummer av Ordkonst vill vi undersöka både det kollektiva och det personliga arvet.

Ordkonst är Akademiska Föreningens litterära utskott med säte i Lund. Vi publicerar alla sorters skönlitterära texter, essäer, recensioner, illustrationer och bildkonst. Även sådant som inte är relaterat till temat är intressant. Se bara till att inte skriva med ditt namn i dokumentet då inskickat material bedöms anonymt.

Skicka ditt bidrag till: bidragtidskriftenordkonst@gmail.com senast den 1 september.

***

Här hittar du fler tips om skrivartävlingar

Publicerat i Skrivartävlingar | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Redigerings-sommar

Efter ett par veckor med akut bokslutsarbete för en ny kund har siffrorna nu fått dra sig tillbaka till sina verifikationspärmar. Nu är det två manus som står först i kö.

Alldeles snart är det första klart, en Lillemor-deckare som jag skrev under kandidatåren i Lund och som sedan legat till sig och mognat. Jag har kostat på den en tur till lektör, det var redan för två år sedan men när alla fina förslag kom tillbaka hade jag inte möjlighet att ta tag i dem så nu var det på tiden. Jag har avslutat med att göra en ganska stor förändring där en karaktär lyfts fram och nu gäller det att se till så den inte medfört några textmässiga missar.

Sådana är lätt hända, fann nyss en ganska rolig. Torsten säger “Jag kan i alla fall laga chili con carne” medan han öppnar en burk vita bönor. I nästa stycke saltar han fiskgratängen … Sånt händer när man flyttar och slår ihop.

Efter Lillemor står Lauritz i tur, min mer seriösa romankaraktär från andra världskriget. Lektörskommentarerna kom för några dagar sedan och jag har inte hunnit läsa dem ännu men anar att de kan kräva tid, det är ett mycket långt manus jag satt i händerna på lektören och jag vet att hon är skicklig på att hitta förbättringsmöjligheter.

Hoppas allt är klart innan höstens kurser startar och att jag fått inspiration till en ny text då. Tjocka romanmanus kan ta på hjärnkrafterna.

Publicerat i Blogg | 2 kommentarer

Nästa läsår

Som barn avskydde jag tiden när skyltarna om skolstart började dyka upp i affärerna. Varför fick man inte ha hela sommarlovet i fred, varför skulle man påminnas om slutet i förtid?

Nu, när jag för första gången återigen har ett helt sommarlov som är fritt både från studier och arbete, har jag istället väntat spänt på beskedet från Antagning.se. Fanns det någon plats för mig vid någon av distanskursernas imaginära skolbänkar?

Beskedet kom den elfte juli och var jublande positivt:

Jag är antagen till mitt förstahandsval: Kreativt Skrivande IV vid Linnéuniversitetet! Och därtill både tredje och fjärdehandsvalen, som är Litteraturvetenskap GR (C), Kreativt och kritiskt skrivande och Litteraturvetenskap GR (B), Kreativt skrivande vid Mittuniversitetet. Eftersom jag har svårt att välja och det bär emot att tacka nej till dessa utbildningar som alla har så intressant innehåll tackade jag ja till samtliga. Det är 1,5 fulltidsstudier, tufft men jag har klarat det förr.

Kanske hörs vi på någon av kurserna?

Publicerat i Blogg | Lämna en kommentar