Nu har jag sänt in två bidrag till antologin ”Bakom masken” som ska ges ut av Författarsällskapet under hösten. Det blev två sinsemellan mycket olika texter, en i nutid och en historisk. Men masker har vi väl alltid gömt oss bakom, vissa av dem finns fysiskt, i verkligheten. Andra kan dölja mer än bara ansiktet. Båda berättelserna var intressanta att skriva för karaktärerna tog mig till nya miljöer och till andra upplevelser än jag själv har. Lät mig ta del av sina erfarenheter.
Nu väntar jag på juryns utlåtande: är den ena eller kanske båda berättelserna tillräckligt bra för att klara kraven? Det blir spännande!
En del av försäljningsintäkten kommer att gå till välgörenhet, vilket gör mig mycket glad.
Kanske blir boken klar redan till bokmässan, det vore roligt i så fall. Men viktigast är förstås att den blir klar och att den blir bra.
Det ska bli mycket spännande att läsa alla bidrag, när juryn är klar. Jag kan tänka mig att de skiljer sig mycket åt. Det är bara titeln, bakom masken, som är givet och det kan ju passa utmärkt på alla typer av berättelser.
Spännande 🙂 Du är så duktig i ditt skrivande så jag gissar, helt partiskt, på att båda variationerna går vidare
Tack! 🙂
Den ena är i vart fall korrekturläst och ”responsat” av en mycket skicklig lektör. Går de vidare gissar jag, helt partiskt, att hennes textrespons har en avgörande roll i det hela. Tack för det Git!
Lycka till med juryn!
Det du skriver on masker påminner mig om dessa rader från TS Eliots dikt ”The Love Song of J Alfred Prufrock”:
There will be time
To prepare a face to meet the faces that you meet
Jag läser detta som om åtminstone Prufrock (kanske Eliot) trodde att vi alla visar varandra masker hela tiden. Jag är inte säker hur jag känner om det.
Tack John!