För mig är en pusseldeckare som en karta, den visar tänkbara vägar till ett mål som man ska kunna nå. Med kartans hjälp. Att konstruera kartan är ett hantverk, som att snickra ett bord.
När jag skriver en novell kan språket och personerna blomma ut som på en tavla, varje person kan vara en detaljerad och exotisk blomma i klara färger. En dikt kan likna vad vi som barn kallade ”modern konst”, dvs tex ett vitt papper med tex ett streck och en ring, möjligt att tolka hur man vill.
Men kan man kombinera dessa väsensskilda konstverk? Kan jag måla de exotiska blommorna på kartan utan att den blir vilseledande eller rentav förstörs?
2 kommentarer till Är pusseldeckare och ”bra” litteratur kompatibelt?