Igår berättade Pia hur det känns att läsa om sig själv och ändå inte. Hon var min inspiration till huvudkaraktären i den novell jag nyligen vann novelltävlingen ”En bekantskap som berör” och är stolt över det, visar boken för sina vänner. Men samtidigt känns det konstigt för karaktären är ju inte bara hon utan den har t.ex. fått ett helt annat arbete. Det var mycket intressant att höra den sidan av upplevelsen, när hon läser och tänker ”nej men så gick det ju inte till, fast vänta, det är ju inte jag helt och hållet”.
Levande personer
Det här inlägget postades i Noveller och har märkts med etiketterna en bekantskap som berör, novellpersoner. Bokmärk permalänken.