Så här skriver Erika Lundqvist 23/7 2013 på sin blogg Vitterlek:
(förkortat utdrag för recensionen är lång, läs den gärna i sin helhet på Vitterlek)
Min dotter och jag hade tillfälle att läsa Eva Ulleruds saga ”Vitt och kallt, sa Bonnie Katt”, vilken är en berättelse som passar för barn mellan 3-6 år.
Att Eva Ullerud älskar katter undgår ingen som läser den varma historien om siameskatten Bonnie. Med enkla, nästan naivistiska teckningar i snövitt och mustiga höstfärger leds vi ut genom dörren av den nyfikna kattflickan och följer henne genom ett främmande vinterlandskap. Djur och insekter får tillfälle att berätta hur de övervintrar och den förundrade Bonnies upptäckter guidar läsaren genom de förberedelser djuren gjort inför den frusna årstiden.
Intill mig sitter dottern som snart utbrister: ”Det rimmar, mamma! Allting rimmar!”
Ulleruds barnbok är en rimmad verssaga med lättförståeliga skildringar av en besjälad natur. Det påminner en del om en mer omfattande Pixibok, eftersom den är 45 sidor lång. Det finurliga slutet, som får barnet att fundera en stund, påminner om boken Max dockvagn av Barbro Lindgren och illustratör Eva Eriksson.
Så snart vi läst Ulleruds bok färdig började dottern, 6 år, fundera över en uppföljning och det är enkelt att se hur Bonnie Katt tar sig an alla våra årstider.
På samma vis som Den Vilda Bebin på rimmad vers tar sig an ett påhittat äventyr i taget och Max i enkla ordalag utforskar sin miljö är det troligt att den lilla Bonnie Katt kan fortsätta djupare in i vårt svenska, men också mångkulturella samhälle, och på katters oförfärade vis vara nyfiken på våra högtider och ritualer utan att tappa sin skara lika förundrade upptäcksresandens intresse.
Sagan om Bonnie är genuint charmig, kärleksfullt berättad och tillägnas förutom en rad djur alla som hjälper katter i nöd. Sexåringen förstår precis och rycker gärna ut för att vara alla små hårbollars högst personliga räddande ängel, vare sig de behöver en sådan eller ej. De barnsliga teckningarna som fångar kattens kroppsspråk tilltalar också min tvååring, som förtjust pekar ut katten i olika situationer men också igelkotten som gömmer sig bland löven.
Kanske är det något välbekant med stilen, något barnen kan relatera till, som gör att de pekar sig fram sida efter sida i boken?
- Lilla kattmoster Lundqvist och Suko läser om Bonnie
Erika i juni på Facebook: Läser igen den urcharmiga ”Vitt och kallt, sa Bonnie Katt” av Eva Ullerud. De enkla men omsorgsfullt ritade bilderna på den nyfikna siameskattens äventyr i vinterland tilltalade min son stort, medan dottern slukade hela sagan med hull och hår och bad om en uppföljare.
En riktigt vackert formulerad kommer från Laura Popa 3/6 2013:
”Vitt och kallt, sa Bonnie katt” är en bilderbok för barn skriven och illustrerad av Eva Ullerud.
Den första snön har fallit och trädgården är täckt av en vit mantel. Katten Bonnie tittar genom fönstret och undrar varifrån vintern och snön kommer? Nyfiken som hon är, bestämmer hon sig för att ta reda på det. Hon slingrar sig genom dörren och går på upptäcktsfärd i trädgården. Bonnie pratar med träden och höstlöven, med musen och ekorren, med nyckelpigan, igelkotten, vinbärssnäckan och fisken i den frusna dammen. Alla förklarar tålmodigt för katten varför de håller sig gömda under snötäcket. Bonnie är glad över att hitta så många nya vänner.
Boken är skriven på rim och har fina och uttrycksfulla illustrationer på varannan sida. Vissa bilder är enkla och avskalade, andra är färggranna och detaljrika. Texten är enkel och verserna är väldigt fina. Trädgården är en besjälad värld. Alla små djur, fåglar och insekter har en liten historia att berätta. I naturen är livet enkelt. Alla vilar och samlar nya krafter inför våren.
Barnboken om katten Bonnies äventyr i trädgården är en fin berättelse som påminner barnen och oss vuxna om livets enkelhet. Om naturens skönhet och dess regelbundna rytm. Boken passar alla nyfikna barn från 3 år och uppåt.
Så här skriver Erika Lundqvist på Facebook 7 juni 2013: Läser igen den urcharmiga ”Vitt och kallt, sa Bonnie Katt” av Eva Ullerud. De enkla men omsorgsfullt ritade bilderna på den nyfikna siameskattens äventyr i vinterland tilltalade min son stort, medan dottern slukade hela sagan med hull och hår och bad om en uppföljare.
Helena Trotzenfeldt skriver så här på sin hemsida 28 maj 2013: Författaren och vännen Eva Ullerud har skrivit boken Vitt och Kallt, sa Bonnie Katt. Bonnie är en siameskatt som ger sig ut för att finna sina vänner efter att den första snön fallit.
Nu har jag inte längre något barn i rätt ålder att läsa den för, men är ändå övertygad om att den uppfattas som spännande. Bilderna är vackra och ritade av författaren.
Pedagogen Anna Olofssons recension av ”Vitt och Kallt, sa Bonnie Katt” finns på bokbloggen ”Och dagarna går…”
Så här skriver Anna Olofsson i sin recension:
”Senaste dagarna har varit riktigt kyliga och hösten är verkligen på väg och då passar det fint att läsa en liten söt bilderbok om årstidernas skiftningar. I Vitt och kallt sa Bonnie Katt av Eva Ullerud får vi träffa Bonnie och hennes vänner den dagen då vintern har kommit. Hela sagan är skriven på rimmad vers och lämpar sig fint i arbetet i skolan, Bonnies vänner flyttfågeln, igelkotten och musen försöker alla hitta sig ett varmt ställe att övervintra i. Ekorren samlar för vintern och det finns många samtal man kan föra utifrån berättelsen. Bilderna är enkla och tydliga och kompletterar texten fint. Jag ska ta med boken till våra förskolelärare så att den finns på plats för högläsning den dagen då den första snön faller!”
Ett helt uppslag fick Bonnie i den verkliga facktidningen för en siames: Sydkatten. Vad mer kan man önska än en recension i Sydkatten när man är skånsk katt?
Så här har Sydkatten skrivit:
Boken är finurligt skriven på rim och innehåller rikligt med fina illustrationer. Den är utgiven i pocketformat och perfekt att ta med på resor. Varför inte på kattutställning om man har de små barnen med sig? Vi har läst boken för Tim, 2 år, och den blev given favorit från första stund. När det är läggdags här hemma springer han själv och hämtar boken om Bonnie direkt.
Speciellt roligt var att läsa att lille Tim, 2 år, tycker om den. En bättre och ärligare recension än av ett barn kan väl ingen få.
- sydkattens recension av ”Vitt och Kallt, sa Bonnie Katt”
Ytterligare en positiv recension av ”Vitt och Kallt, sa Bonnie Katt” finns på bokbloggen Fru E:s böcker. Så här har Fru E skrivit:
Det är en riktigt söt liten historia med en genomtänkt idé. Texten är skriven på vers och med några få undantag är det en fin rytm när man läser (jag testade att läsa högt och det funkade mycket bra). Bilderna är enkla och ganska färgfattiga. i och för sig inte konstigt, berättelsen utspelar sig i en vinterträdgård. Bonnie Katt vaknar en morgon och blir alldeles förundrad när hon tittar ut genom fönstret:
Bonnie Katt bestämmer sig för att gå ut och se vad som har hänt. Trädgården är tom och ödslig. Var har alla tagit vägen? Bonnie Katt hittar sina vänner igelkotten, nyckelpigan, mörten med flera på de allra mest oväntade ställen. I alla fall om man är en katt.
Eva Ulleruds bilderbok Vitt och kallt, sa Bonnie Katt är en söt historia som säkert kan locka barn i bilderboksåldern till (hög)läsning!
- Bonnie och löven
En rar saga om den lilla katten Bonnie som upptäcker den första snön, har Maria Redström Norrman med Bokförslaget skrivit om Vitt och kallt sa Bonnie Katt.
Recensionen fortsätter så här:
I trädgården träffar hon olika djur som gör sig redo för den långa kalla vintern. Det är en lärorik saga som ger en bra grund till samtal med barnen om hur djuren har det på vintern. Vi får bland annat möta fåglarna som flyger till värmen och musmamman som gömmer sin familj under veden. Historien kulminerar sedan i den stora frågan, vem är det som kommer med släden?
Recensionen finns i sin helhet att läsa på Bokförslagets hemsida.
Vitt och Kallt, sa Bonnie Katt finns att köpa bl.a. hos CDON, Adlibris, Bokus och Bokia.
- Den minsta lusen i ”Vitt och kallt, sa Bonnie Katt”
