I varje ångetag

Jag erbjöd mig för en tid sedan att läsa och recensera ”I varje ångetag, en Oscariansk steampunkantologi” och det var med stor nyfikenhet jag öppnade kuvertet när det kom från förlaget ”Andra Världar”.

I varje ångetag

I varje ångetag

I varje ångetag (gillar det poetiska och fyndiga namnet!) är en oscariansk steampunkantologi.

Faktiskt inte bara en utan världens första oscarianska steampunk-antologi. Den lanseras på bokmässan Andra Världar 26-27 april 2014.

Steampunk är för mig en helt ny genre som jag aldrig tidigare hade hört talas om och, med tanke på att en recension ska utgå från genren, har jag valt en både nyfiken och försiktig approach.

Först fick jag förstås lära litet mer om genren och jag kan tänka mig att steampunk är en nyhet för fler än mig. På wikipedia läser jag:

Steampunk, ångpunk, (ordet utvecklat ur cyberpunk) är en typ av science fiction och estetik som grundar sig på ångmaskiner, luftballonger, mekaniska matematikmaskiner och annan teknik från industriella revolutionen, men före andra industriella revolutionen.

Steampunk innehåller ofta anakronistisk eller futuristisk teknologi, så som 1800-talets människor kan ha föreställt sig den (jämför retrofuturism). Karaktäristiskt för genren är teman och material som synlig mekanik, kugghjul och mässing. Mikroelektronik och förbränningsmotorer är ovanliga. Steampunk utspelar sig vanligtvis i en viktoriansk miljö men genren har förgrenat sig och inkluderar nu alla tänkbara tidsåldrar och historiska miljöer, exempelvis medeltiden, bronsåldern och antiken. En besläktad genre är dieselpunk som har stilistik förebild i den andra industriella revolutionen och digitala revolutionen

Steampunkgenren är inspirerad av tidiga scientific romance-författare som Mary Shelley, Jules Verne, H G Wells och Mark Twain.[1]

Steampunkgenren som vi känner den idag skapades under 1980-talet som en alternativhistorisk genre i händerna på cyberpunkförfattare såsom Tim Powers, K.W. Jeter, William Gibson och Ronald Clark.[2] Termen myntades av K.W. Jeter, då han sökte ett samlingsnamn för den typ av romaner som han och hans kollegor skrev. Dessa författare skrev i samma anda som Jules Verne och H G Wells och skapade ett fiktivt förflutet. En av de mest hyllade steampunkromanerna, K.W. Jeters Morlock Night, är till exempel en uppföljare till H G Wells Tidsmaskinen.

Sentida exempel på steampunk är Alan Moores League of Extraordinary Gentlemen, Steamboy samt datorspelen Syberia och Arcanum. Datorspelsserien Bioshock innehåller många spår av steampunk i sin estetik.

Femton författare har skrivit varsin novell om förra sekelskiftet i en annan värld men ändå denna. Att det är en antologi tycker jag är värdefullt för att lära känna genren, efter hand som jag läser novellerna ser jag likheter och skillnader och förstår mer och mer vad som ligger i genren. Det är inte bara 1800 tal, inte bara uppfinningar, utan också odöda i flera former och mycket annat. En mycket speciell värld.

Som i alla antologier finner jag förstås att novellerna är olika och att jag tycker mer om vissa än om andra. Alla innehåller naturligtvis beskrivningar av den miljö som steampunk bygger upp och hjälper mig att förstå genren och för min del fyller de en klar funktion på så sätt.

Jag kan inte skriva om alla noveller här men vill nämna ett par som jag fann både välskrivna och spännande. ”När hundvalpar dör” av Jonas Lejon var nog den jag tyckte allra bäst om, trots dess ruskiga början. Den är väl gestaltad med stor inlevelse och en något annorlunda vinkling. Med den på min favoritlista konkurrerar ”Spionens fall” av Anders Nilsson. Överraskande och med ett djup och ett positivt slut.

”Klon som fångade en fjäder” av Charlotte Cederlund och ”Förankrad, i botten av min själ” av Johannes Pinter var två andra spännande berättelser och ”Hammerslag” av Tora Greve var rolig, med sin pigga änkeprostinna och självaste kung Oscar.

En rolig detalj är att personer som levat, tex Einstein, dyker upp här och var i historierna.

För den som vill lära känna steampunk tycker jag att en antologi är ett ypperligt sätt och i ”För varje ångetag” får man alltså femton olika sätt att skriva steampunk på, i ett paket.

Fastnar man sedan för genren så finns det faktiskt en steampunkfestival i sommar. 27-29/6 går den av stapeln i Gävle. Men det är inte bara steampunk utan science fiction och fantasy även i andra former så dt är säkert en festival som passar många.

 

 

 


Det här inlägget postades i Bokmässor, Fantasy/Science fiction/Skräck, Jag läser och recenserar, Noveller och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till I varje ångetag

  1. Pingback: I varje ångetag | Trädgårdskaos

  2. Pingback: I varje ångetag | bokkaos

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.